Sjöfartsjournalisten Thure Malmberg donerar sitt livsverktill ”Finlands bästa sjöhistoriska arkiv” i Åbo.
TEXT OCH BILDER: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM. PUBLICERAD PÅ SJÖFARTSTIDNINGEN.
Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi anlitas flitigt av sjöhistoriker och fartygshistoriska forskare – båtologer – även från Sverige. Eftersom institutet hör till Finlands svenskspråkiga universitet Åbo Akademi är arbetsspråket svenska, en faktor som underlättar kontakterna västerut.
Under fjolåret har Sjöhistoriska institutetbland annat tagit emot en stor donationfrån den svenske båtologen Erik Hag, som kontinuerligt har besökt institutetsedan tidigt 1960-tal.
Journalist och författare
Sjöfartsjournalisten Thure Malmberg, som i 30 år arbetade på den finlandssvenska morgontidningen Hufvudstadsbladet, är väl känd bland båtologer i Sverige. Han är en produktiv författare som skrivit ett tiotal böcker, främst om sjöfart. Detta har även uppmärksammats i Sverige och han tilldelades Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris 2011.
I vår fyllde Thure 80 och anser att det är dags att flytta ut det omfattande arkivet från hemmet i Söderkulla i Sibbo, öster om Helsingfors.
– Min hustru har inte hotat med skilsmässa, men hon är nog väldigt glad att jag nu har donerat mitt arkiv till Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi, säger han.
Valet var inte svårt, eftersom Thure anser att institutet är det bästa sjöhistoriska arkivet i Finland. Materialet har redan flyttats till Åbo, men officiellt överläts det under en ceremoni den 7 februari, där institutets ledningsgrupp var närvarande.
Förkärlek för FÅA
Thure växte upp i Helsingfors och var redan som tioåring en ofta återkommande besökare på Finska Ångfartygs Aktiebolagets (FÅA) kontor i Södra hamnen.
– Det började i princip för 70 år sedan. På transoceana avdelningen fanns en vänlig kaptensdotter som hette Greta Nystén. Jag fick alltid de mest fascinerande broschyrer och det var så det började.
Familjen bodde nära Södra hamnen och Thure berättar att kajerna på den tiden var fyllda med fartyg av olika typ, storlek och nationalitet. För det mesta dominerade emellertid FÅA:s fartyg.
– Det var en stor trafik, kajerna var ofta fulla med FÅA:s fartyg, de svarta lastbåtarna och de vita passagerarbåtarna. Jag skrev sedan 1971 boken De vita båtarna som handlar om FÅA:s passagerarfartyg. Sedan fortsatte det av bara farten och i dag är det väl ett dussin böcker som jag har skrivit eller varit med om att göra.
Människor och båtar
Inför FÅA:s hundraårsjubileum 1983 blev det aktuellt med en omfattande historik i tre band. Thure skrev om rederiets fartyg med tonvikt på människorna. Den del som han skrev fick namnet Människor och båtar, vilket är kännetecknande för hans syn på fartygs- och sjöfartshistoria.
– Jag vill alltid lyfta fram människorna i sjöfarten. Det är de som gör den levande och skapar dess framtid. Under årens lopp har jag träffat så många fantastiska och intressanta människor inom sjöfarten.
Då var han tvungen att gå igenom och kopiera stora mängder arkivmaterial. Detta innebar att hans eget sjöfartsarkiv började växa kraftigt.
– Jag samlade materialet i svenska gaffelpärmar, och gör det fortfarande eftersom jag en gång i världen började med svenska hål. Jag valde att sortera materialet alfabetiskt enligt senast kända fartygsnamn. Det betyder att för varje båt somg ick i graven blev jag jätteglad för då visste jag att det inte kommer några fler uppgifter om namnbyten. Däremot kan det förstås komma hur mycket historiska uppgifter som helst.
Databas
Numera finns uppgifterna även i en databas, där man kan söka på till exempel typ, nationalitet, senaste ägare, de olika namnen, olyckor.
– Först var det bara text, men för ungefär 20 år sedan kom bilder in i sammanhanget. Jag fick stöd från kulturfonden för att skanna in bilder. Uppgifterna kan skrivas ut på överskådliga A4-sidor, berättar Thure.
I databasen finns drygt 4 000 poster inklusive hänvisningar. Totalt handlar det om mer än 3 000 fartyg.
– Arkivet är internationellt och omfattar inte enbart finländska fartyg, sjöfarten är ju internationell. En betydande del av klippen kommer till exempel från Sjöfartstidningen, säger Thure.
Thure Malmbergs sjöfartsarkiv
Arkivet: Främst klipp, trycksaker och fotografier med anknytning till sjöfart (fartyg, personer mm) samlat i pärmar i alfabetisk orning.
Databasen: Textdel (fartygsregister) och bilddel (bilddatabas). Fartygsregistret har 4 000 poster (fartygsnamn inklusive hänvisningar från tidigare namn). Bilddelen omfattar ca 7 900 skannade bilder och dokument.
Språk: Svenska, dokument och klipp på olika språk.
